Brynte Birgerson Lillie
Historik

Den 19 maj 1962 institueras Odd Fellowlogen nummer 140, Brynte Birgerson Lillie. Moderloger är nr 9 Gustaf II Adolf och nr 50 Hemdall. Logen har tagit sitt namn efter Brynte Birgerson Lillie som år 1572 byggde Aspenäs herrgård. Marken hade han fått i gåva av Johan III för förtjänstfulla insatser som befälhavare under det nordiska sjuårskriget åren 1563-1570. Efter krigsslutet tjänstgjorde Brynte Birgerson Lillie som ståthållare i Västergötland och Älvsborg.

Vem var då Brynte Birgerson Lillie?

Brynte Birgersson var son till häradshövdingen Birger Andersson till Angered. Han började sin karriär 1566 som brandmästare, på den tiden en titel för den som är ansvarig för brandskattningen.
Under Brynte Birgersons aktiva yrkeskarriär var Västergötland en av krig plågad region. Gränser flyttades och utländska trupper drog fram likt turister idag.
Sommaren 1564 var Brynte Birgerson verksam vid bevakningen av Västergötlands gräns mot Norge under Lindorm Torstensson. Nästa sommar beordrades han av Erik XIV att förhandla med bönderna vid Göta älv och med dem tåga mot Bohus fästning. Brynte Birgerson höll denna fästning inneslutet ännu våren 1566, då han anmodades att brandskatta Bohuslän. I juli 1566 fick han order att värva krigsfolk i Värmland och Dalsland. Sedan Charles de Mornay och Jakob Henriksson tillfångatagits, förordnades Brynte Birgerson och Erik Henriksson (Lilliebielke) på hösten 1566 som interimsbefälhavare i Västergötland.
Då danskarna hösten 1567 lyckades framtränga genom Småland ända till Östergötland, var Brynte Birgerson befälhavare över en av de svenska truppstyrkor som där opererade mot dem, och under danskarnas återtåg lyckades han i februari 1568 vid Värnamo driva en dansk undsättningskår på flykten.
Ett par brev från april 1568 vittnar om att Brynte Birgerson då på Erik XIV:s order börjat återuppföra befästningarna vid Gullberg (sedermera skansen Göta lejon) i Göteborg, och av brev från 1569—70 framgår att han fortsatte detta arbete, sedan Johan III blivit konung. Under ståthållaren på Varberg Bo Grips tjänstledighet sommaren 1569 var Brynte Birgerson jämte Clas Andersson (Ekeblad) i slottsloven där. På hösten 1569 fick han åter befälet i Västergötland, varifrån han enligt friherren Hogenskild Bielke de 2 jan 1570 gick över till Hisingen och slog en där förlagd dansk styrka varvid blott fyra danskar undkom.
Den 29 jan trängde Brynte Birgerson över Svinesund in i Akershus län, där han brände Sarpsborg. I februari drog han åter in i Norge och skall enligt ett brev den 16 mars ha låtit avbränna Orust och Tjörn samt några herrgårdar på inland (som då var en del av Norge).
1572 befullmäktigades Brynte Birgerson och Anders Olsson (Oxehufvud) att "till skiftes" vara i slottsloven på Älvsborg och Gullberg, så att ej båda samtidigt skulle vara frånvarande därifrån, och 1573 förordnades han att biträda den hårt ansträngde ståthållaren i norra Västergötland Knut Posse, särskilt i kontrollen över fogdarna. Detta medförde, att Brynte Birgerson under många år kom att spela en stor roll i Västergötlands förvaltning. Han var t ex 1576 bland dem som skulle driva på uppbörden av en påbjuden gärd o satt 1583—84 i rannsakningsnämnden över Ebba Månsdotter (Lilliehöök), som låtit fälla ekskogar på kronans mark. År 1585 var han åter i slottsloven på Älvsborg, då ståthållaren där, Erik Gustavsson (Stenbock), var frånvarande för att bevista Johan III :s bröllop med Gunilla Bielke. Brynte Birgersons gravsten finns nu på Kalmar gamla kyrkogård. Hans begravning i denna stad har kombinerats med att konungen under månaderna kring tidpunkten för hans död, 19 jan 1586, daterat brev där. Sannolikt var Brynte Birgerson alltså då i dennes följe. En räntekammaranteckning vittnar om hans uppbörd av hjälpepenningar i Kalmar 1585. Brynte Birgersons sätesgård var ännu 1571 Hjälmared vid Alingsås men åtminstone från 1572 Aspenäs i Lerum. Som förläning hade han socknen Skogsbygden, Älvsborg, åtminstone från 1567 till sin död och Bollebygds härad 1569.
Han förde i vapnet en vit lilja i rött fält.
Några kända karriärsteg

  • Brandmästare 1566-07-04
  • Mönstrade Västgöta ryttare 1566–1570
  • Krigskommissarie på norska tåget 1567-10-18
  • Knekthövidsman 1568
  • Befallningsman på Gullberg 1569-03-18
  • Ståthållare och överstebefälhavare på Varberg 1569-05-27
  • Hövidsman för krigsfolket i Västergötland 1569-10-04
  • Slottslov på Älvsborg och Gullberg 1572-03-24
  • Ståthållare och krigsöverste i Västergötland 1573-01-22.
  • Häradshövding i Kullings härad 1573 och 1574
  • Ståthållare på Älvsborg 1575.
  • Mönstrade Västgöta ryttare 1582

G 1) m Kerstin Andersdotter, död 14 juni 1570 trolovad på Aspenäs i Lerum, Älvsborg, dotter till häradshövding Anders Bengtsson (Hård af Torestorp) och Bengta Mattsdotter
Barn
Birgitta Bryntesdotter, död ogift.
Bengt Bryntesson Lillie, född 1568. Kammarjunkare hos hertig Carl. Död 1637.

G 2) 20 juni 1574 med Karin Nilsdotter, som gifte om sig med häradshövding Arvid Månsson (Stierna) och dog mellan 1622 o 1633 dotter till lagmannen Nils Ribbing och Anna Olofsdotter (f.Stenbock).