Fastigheten Vasagatan 9 ligger på Göteborgs gamla utmarker, som ända fram till slutet av 1800-talet nyttjades som s k landerimark, vilket innebar att den var arrenderad av Göteborgs stad och kunde ianspråktagas av staden för annat ändamål.
På dessa ängar betade djur, och man odlade köksväxter - bl a tobak - och stadsborna hade sina sommarnöjen här bland enkla trähus, som beboddes av fattigt folk.

Förstaden Haga hade redan 1647 blivit bekräftad av drottning Kristina. I Haga bodde vid denna tid bl a sjömän, järnbärare och andra arbetare, som inte kunde eller ville bo innanför Göteborgs stadsportar.
Ett kartverk från 1820 visar, att Kungliga Göta Artilleriregemente hade ett skjutfält öster om Haga. Man övade skjutning från Vallgraven mot nuvarande Vasagatan. Detta grönområde började staden planlägga under de första åren på 1860-talet. Bl a ritades Vasagatan, Viktoriagatan och Bellmansgatan in på plankarta. En av de första byggnader, som uppfördes i den nya stadsdelen var Kjellbergska Flickskolan vid Storgatan 3. Denna byggnad köptes f ö 1898 av Odd Fellow, då flickskolan flyttade till andra lokaler. Detta hus var Odd Fellows hemvist fram till 1938.

1884 förvärvade grosshandlaren, redaren och kommunalpolitikern August Theodor Carlson två tomter, som nu är Vasagatan 9 och 11. Två år senare sålde han emellertid den ena av dem Vasagatan 11 - till redaktören och politikern S. A Hedlund, som där lät uppföra det, som idag är känt som Tomtehuset på grund av sina färgglada tomtemålningar på ytterfasaderna.
Samtidigt, alltså 1886, påbörjade August Carlson vid Vasagatan 9 uppförandet att det, som skulle bli samtidens praktfullaste privatvilla i Göteborg. Han anlitade de främsta krafter, som stod till buds. Huset ritades av arkitekt Franz Louis Enders i nyrenässans, inspirerat av dresdenskolans anda. Enders ritade f ö sedermera bl a hotell Eggers och Hertzska huset vid Lilla Bommen. Som byggmästare engagerades Joachim Dähn, som i kompanjonskap med Eduard Leo drev en framgångsrik byggnadsfirma. Det var Leo som förestod det carlsonska bygget.
Villan uppfördes i tre våningar på granitsockel. Bottenvåningen gjordes tämligen hög. De inrymde brygghus, ved- och kolkällare, kassavalv, tambur, mangel- och strykrum, rum för betjänt, hushållskällare, vinkällare, hemlighus m m. Den första bostadsvåningen en trappa upp innehöll bl a kök och matsal, serveringsrum, vardagsrum, förmak, salong, bibliotek, kinesisk vrå och vinterträdgård. I den andra bostadsvåningen fanns sovrum, gästrum, pigkammare, linnekammare m m. Med hänsyn till familjens storlek, man, hustru och en son, var det onekligen gott om plats i grosshandlare Carlsons palats.

Efter förvärvet 1936 gav Odd Fellows Byggnads AB arkitekten Ragnar Ossian Svensson i uppdrag att göra ritningsändring till husets nuvarande skick. Bl a byggdes översta våningen till för att få rum med en större Ordenssal. Efter två års intensivt byggnadsarbete, var huset skräddarsytt för Odd Fellows behov, och göteborgslogerna kunde den 9 april 1938 under ledning av dåvarande Storsiren Ernst Höijer inviga de nya lokalerna.
Huset betjänar nu åtta brödraloger, tre Rebeckaloger och två Läger.