Kvällen högtidlighölls med sedvanlig uppläsning av historiken. Den belyser de första 29 systrarnas vedermödor och arbete med att skaffa information och kunskap och därtill utföra allt praktiskt arbete med inredning och rekvisita inför institueringen den 28 oktober 1985. Varje syster hade av naturliga skäl att besätta flera poster. Historiken föredrogs av TjgExÖMp.t. Ewa Norén-Johansson, som betonade de nuvarande 142 systrarnas stora tacksamhet till stiftarna. Av dessa var fyra närvarande, Ingrid Klingberg, Siri Larsson Hamrén, Karin Samnell och Hjördis Sundin. Övriga var Gretchen Karasch-Jonsson, Astrid Königsson, Eva Lundberg och Ulla Sundberg.
DSS Leli Jevenko vädjade i ett inlägg till alla systrar att svara ja på nomineringsutskottets förfrågan angående ämbeten och arbete i de olika utskotten. Se det som ett hedersuppdrag då du blir tillfrågad, sa hon. Engagemang på de olika posterna är mycket berikande, ger delaktighet och god inblick i logearbetet. Från flera håll intygades att arbetet är givande och därtill roligt. Du växer med uppgiften och klarar mer än du först tror. Alla har inte samma möjligheter, men det finns uppgifter för alla, påpekade hon.
DSS Leli Jevenko svarade sedan för utdelningen av veterantecknet, berättade om symboliken i dess utförande och höll ett personligt tal till syster Gunnel, där hon redogjorde för den nya veteranens alla insatser för logen under de 25 åren. Dagens ämbetsmän föredrog med känsla och inlevelse de vackra verserna som hör till ritualen. Alltsammans en mycket högtidlig och minnesvärd stund i glädje och eftertänksamhet. Än en gång underströks logens tacksamhet för nedlagt arbete.
Aftonen i Ordenssalen avslutades finstämt med stjärnhimlen och vacker följsam musik. Text: ExCM Åsa Scandurra