Av de tre är två präster i svenska kyrkan och en pastor i frikyrka. Men sjukhuskyrkan är det mest ekumeniska av våra samfund i Sverige, påpekade Ann-Louise. Hit är alla välkomna, oavsett religion eller trostillhörighet. Vården ska ju se till hela människan, både fysiskt, psykiskt, socialt och andligt, sade hon, och det sistnämnda får inte försummas. Att varje människa är andlig, även om hon inte är religiös, hade hon sett många exempel på.

Inom sjukhuskyrkan finns flera varierande uppgifter på hela 13 olika arbetsplatser. Med bara 1,8 tjänster kan det ibland kännas otillräckligt, menade Ann-Louise, men tjänsten innebär att man är anträffbar på kort varsel. Allt arbete kan inte planeras i förväg, ofta krävs akuta insatser. Människor i sorg och nöd ska alltid ha möjlighet till samtal med präst.

Det vackra andaktsrummet står öppet för alla dygnet runt, veckans alla dagar. Hit kan vem som helst gå för en stilla stund i enskildhet. En gästbok finns där patienter och anhöriga skrivit ner sina tankar. En låda där besökare lämnar önskemål om förböner, töms regelbundet och samlas i en vacker ”änglaburk”, innan de tas upp, helt anonymt, i veckans korta andakt. Den ”änglaburken” har skänkts till minne av en framliden Rebeckasyster, Astrid Andersén. Och utförd av en lokal konstnär, är den dekorerad med ängel i svart högtidsdräkt.

Syster Ann-Louise berättade också om sitt arbete i palliativa teamet, på hospice på servicehuset Fredens Kulle och i de olika anhöriggrupper som hon leder. Här ömmar hon särskilt för barn och ungdomar i drabbade familjer.

Ett avslutande besök i bisättningsrummet en trappa ner, och intilliggande lokal visade att man nu tillmötesgått bl a muslimers önskemål om särskilt tvagningsrum. Benämningen bisättningsrum hoppas man inom hela landstinget snart få utbytt mot ordet avskedsrum. Det är ju vad det är, sade Ann-Louise, ett rum med varm, stämningsfull inredning där anhöriga, stora som små, tar farväl av en kär avliden.

Att andaktsrummet i sjukhusets entréplan ständigt står öppet har dessvärre resulterat i att några föremål försvunnit. Därför tog systrarna nu, på syster Siv Wikströms initiativ, upp en spontan insamling till en ny ljushållare att placera på väggen.
Text: ExCM Åsa Scandurra