Namngivaren

Karin Larsdotter som levde på 1400-talet stammade från den adliga Ranstadsläkten. Hennes förste make var frihetskämpen Engelbrekt Engelbrektsson. Engelbrekt kom från en bergsmansätt av tyskt ursprung, vilka hade verkat som bergsmän i Dalarna under flera generationer. 

I början av 1400-talet, på Kalmarunionens tid, då Erik av Pommern regerade över Sverige, Norge och Danmark, bedrevs en sträng skattepolitik. Sverige var i krig med Hansan, vilket ledde till att bergsmännen hade svårt att avyttra sitt järn.
      Under det s.k. Engelbrektupproret 1434 – 1436, även kallat Frihetskriget, kämpade såväl bönder som adel och kyrka gemensamt mot det man ansåg vara en förtryckarregering, med fogdar som drev in skatter med hårda och grymma metoder.
      Engelbrekt var en erkänt god härförare. Under upproret hann Engelbrekt färdas mer än 100 mil genom landet, och fick till slut inflytande över större delen av Sverige och Finland.

Engelbrekt mördades år 1436 på en holme i Hjälmaren.  Även Karin togs till fånga, men frigavs inom kort. Engelbrekt kom efter sin död att betraktas som en nationell martyr.
      Karin Larsdotter ingick ett andra äktenskap med väpnaren Folke Turesson. Paret bosatte sig på sätesgården Jämmertuna i Köping, då belägen där Valstaån och Köpingsån flyter samman.

Karin Larsdotters epitafium i Västervåla kyrka

Karin var varmt religiös, en omtyckt och aktad kvinna som rakryggad gick sin egen väg. Hon visade omsorg, medkänsla och givmildhet mot sina medmänniskor.
      När Karin Larsdotter gick ur tiden vid 75-års ålder, hade hon levt ett långt och innehållsrikt liv. Hennes livsöde leder tankarna till en kvinna som naturligt verkade för vänskap, kärlek och sanning, och hennes minne lever vidare genom rebeckalogen namn.

Källa: Rebeckalogen nr 92 Karin Larsdotter

Bilden: Epitafium i Västervåla kyrka, foto Barbro Thörn   www.kyrkokartan.se

Fakta