Projekt för sjösäkerhet
Vi stödjer SSRS

1995 genomförde svenska Odd Fellow Orden en insamling där målet var att kunna bidra till att Sjöräddningssällskapet kunde får en ny räddningskryssare. Projektet lyckades. Ordens medlemmar skänkte tillsammans fem miljoner kronor och båten levererades. Den är avbildad i bilden ovan.
Nu är det dags att åter visa att vi stödjer de nödställda", även de som råkar illa ut på vattnet.

En återkommande gåvomottagare

Odd Fellow Orden har sedan länge - och även ofta - satsat på Sjöräddningssällskapet i olika välgörenhetsprojekt. Nu är det dags igen.
      I regionen kring Stor-Stockholm har SSRS fem stationer och 13 sjöräddningsbåtar av olika slag. Regionen är landets största i omfång och sverigetvåa i uppdragsmängd. En av stationerna är Stockholm där det fi nns en båt och 48 sjöräddare vid Slussen, samt en båt och 40 sjöräddare vid Österskär.

Ett nytt behov kräver Ordens stöd

Syftet för det nya projektet är att bidra till en helt ny livräddningskryssare i Stockholm. Varför behövs det en ny livräddningsbåt? Vi ställer frågan till Jens Sönnergaard, räddningsskeppare inom Sjöräddningssällskapet:
   — Ute i Österskär ligger en gammal Stridsbåt 90 som har passerat bäst-före-datum, som är dyr i underhåll och som drar galet mycket bränsle av fel sort sett ur miljösynpunkt. Dessutom var den båten inte byggd för sjöräddning. Med sina höga bord är den svår att ta upp människor på. En ny båt som ger lägre svall, går på miljöbränsle - i mindre mängd och som är specialkonstruerad för sjöräddning, ger oss massor av fördelar. Alla båtar som tillförs är baserade på konstruktioner som SSRS själva utvecklar. Den typ som är aktuell för nyanskaffning är den 6 tons kompositbyggda s k 11-metersbåten. Den är tekniskt avancerad; utrustad med en ballasttank som fylls under åtta knop och som självlänsar i högre fart. Detta gör att båten får stabilitet i låga farter och lätthet i höga farter, vilket i sin tur ger minskad vågbildning och därmed minskad bränsleförbrukning, berättar Jens.

Det här är båten som vi fokuserar på.

Nybyggnadskostnad: 4,5 miljoner

En normal fritidsbåt går vanligen omkring 100 timmar under ett år. En räddningsbåt avverkar 1000 timmar. Behovet av ständig uppdatering av dessa viktiga räddningsverktyg är alltså tio gånger större. Jens framför ett klokt budskap:
      — Odd Fellow Ordens budord ligger helt i linje med vad vi inom Sjöräddningssällskapet står för, säger Jens. Ordens medlemmar har ju lovat att hjälpa nödställda. Kan det bli mera rätt?

Vad händer nu?
Odd Fellow Ordens projektgrupp leds av ExStorsire Anders Lundgren. Varje månad strömmar det in nya gåvor och allt redovisas i ”Båtbladet”, en liten rapport som går ut till alla deltagande loger. Just nu (29 juli) har vi nått upp till drygt 1,6 miljoner.

vill även du som inte är medlem i odd fellow orden Hjälpa till att höja säkerheten på sjön så är du välkommen att sätta in ditt bidrag på BG 387-4773.
märk det ”Båten” och bifoga ditt namn samt gärna e-postadress.
Innan siste september.

(Publicerat 2015-07-29)

 

SSRS-skepparen Jens berättar om hur det är att vara sjöräddare:

   — Vi får våra kläder och den personliga säkerhetsutrustningen av SSRS, men allt annat står vi för själva - och vi har inte någon ersättning varken för resor eller insatstid. Vår belöning, är att se blickarna vi får från en nödställd när vi kommer fram till en olycksplats. Den ersätter långt mer än den tid vi lägger utan ekonomisk ersättning.

Sjöräddare har jour enligt ett välplanerat schema. Under jourtid måste de vara rejält på bettet. Efter ett larm har de 45 minuter på sig att komma i sin utrustning, ta sig till båten, öppna upp, kasta loss och hinna fram till olycksplatsen. Sommartid, då båtarna ofta är bemannade och klara för insats, handlar det om 15 minuter. Kraven ökar, men teknikutvecklingen hjälper till:
   — Förr gjorde våra båtar cirka 12 knop. I dag gör de 35, så vi har blivit ännu snabbare - och hoppas kunna fortsätta att korta tiderna ytterligare, säger Jens.