Tælghia
Historik

"I DE TRE LÄNKARNAS TECKEN - Odd Fellow reser sitt offeraltare i Södertälje". Så löd den pampiga rubriken till en stor artikel om installationen av B 95 Tælghia. Den stod att läsa i Stockholms Läns Tidning måndagen den 26 november 1923. I tidningens föregående fredagsnummer fanns en notis som talade om vad som skulle ske under lördagen och söndagen.

Institueringen
Instituering av logen skedde lördagen den 24 november i Tjänstemannaföreningens lokaler i Villa Filipsborg i Övre Badparken med representanter från Odd Fellow Sverige. Man kunde se Storsekreteraren i Svenska Storlogen, Fredrik Geijer, Distriktsdeputerade Storsiren för mellersta distriktet, Vilhelm Malmgren, och Stormarskalken John Stötsberg. Övermästare i den nybildade B 95 Tælghia blev borgmästaren Jakob Pettersson. Invigningen av lokalen ägde rum söndagen den 25. Storsiren var tyvärr förhindrad att närvara men representerades av Förste Deputerade Storsire, överdirektör Bengt J:son Bergqvist, som förrättade invigningen. B 6 Holmia och B 44 Sörmland var representerade med besökande bröder. Efteråt samlades deltagarna till en festbankett på Stadshotellet. Antalet deltagare var 150 personer, mest herrar men även några damer.

Tidigare under dagen hade ett telegram avsänts till konungen från den nya logen. Under middagens lopp upplästes följande svar:
Ordföranden, Odd Fellow-logen i Södertälje. Med uppriktigt tack för det vänliga telegrammet
sänder jag min hjärtliga lyckönskan till invigningen av den nya logen.
Gustaf

Borgmästaren och tillika Övermästaren Jakob Pettersson höll ett anslående tal om Odd Fellows syften och strävan. Tidningen citerade: "Det är människans syfte och strävan som adlar henne eller förnedrar henne. Odd Fellow saknar inte handlingar, vackra handlingar, men främst efter dess syfte bör den bedömas. En vänskap som icke hastigt blossar upp och sedan slocknar, en människokärlek som icke uttömmer hela sin kraft i blotta fraser, ett sanningssträvande som ödmjukt erkänner att man har långt till målet - det är vad Odd Fellows åsyftar."
Det hölls många, långa och högstämda tal den kvällen och B 95 Tælghias övermästare kunde känna sig nöjd över en förnämlig invigning. Det fanns även skämtsamma inslag och ett lyriskt tal till Qvinnan, hållet av juris kandidat Joël Eriksson. Talet avslutades med att han utbringade en skål för "Guds vackraste dröm, Kvinnan". Kort därpå ljöd gonggongen och Ceremonimästaren Broder Fritiof Ekstrand förkunnade: Broder Förste Deputerade Storsire, Broder Övermästare, middagen är slut.


Bakgrunden
Redan vid sekelskiftet började Odd Fellow-bröder i Södertälje, som var medlemmar i B 6 Holmia i Stockholm, instituerad 1894, eller B 44 Sörmland i Nyköping, instituerad 1910, att tala om möjligheten att bilda en Odd Fellow-loge i Södertälje. Resan till Nyköping företogs per järnväg och omfattade oftast två dagar med tillhörande inkvartering på hotell. Detta bidrog säkert till tankar på bildande av en egen loge i Södertälje.
På initiativ av 32 bröder bildades den 12 oktober 1921 Odd Fellowföreningen Tælghia, ett gammalt latinskt namn för Tälje. I februari 1923 bestämdes namnet för den nya logen till Tælghia . I oktober samma år hade fotografen David Sorbon skapat ett sigill, vilket fortfarande används. Föreningen upplöstes den 15 november 1923 till förmån för en Odd Fellow-loge och nio dagar senare var en sådan ett efterlängtat faktum.
De elva personer som varit med och stiftat B 95 Tælghia var Frithiof Ekstrand, Karl Erik Johansson, John Aspegrén, Leonard Engberg, August Wiberg, Elis Johnsson-Forster, Jakob Pettersson, Ernst Westerberg, Harald Liljegren, Ernst Ekbom och Karl-Erik Zackrisson. Flera av dessa kom senare att bli Övermästare och göra förtjänstfulla insatser för logen. Av dessa var nio medlemmar av Sancta Ragnhilds Gille och detta nära samband har behållits genom åren.
Drömmen om egna lokaler blir sann
De första åren efter logens instituering bedrev logen sin verksamhet i olika "lokaler" i staden. Alla bröder upplevde detta som störande, varför de i början på 40-talet beslöt att försöka skaffa ett eget "logehem". Genom ExÖvermästare Jakob Petterssons kontakter med familjen Ekenberg lyckades han år 1942 förvärva fastigheten Malinsbo, belägen mellan järnvägen och nuvarande OK/Q8-macken.
Då en Odd Fellow-loge enligt ordens regler inte får äga en fastighet, beslöt bröderna att bilda en ekonomisk förening där bröderna köpte andelar. Föreningen hyr sedan ut lokalerna till logen. Genom stor uppoffring från bröderna kunde de realisera sina planer och inköpa Malinsbo där det första logemötet skedde den 12 februari 1942. Den högtidliga invigningen ägde rum lördagen den 2 maj samma år. Invigningen förrättades av ordens Storsire, överdirektör Ernst Höijer. Logens Övermästare Joël Eriksson svarade för en väl genomförd högtidlighet och Undermästaren Ernst Westerberg erinrade om att logen fick sin första lokal 1923 på Filipsborg, gamla Tjänste-mannamässen som brann ner 1933. Logen hade sedan fört en ambulerande tillvaro tills nu.
Tiden på Malinsbo står som en lycklig tid för några ännu levande bröder. Men allt har ett slut och så även den epoken. Södertäljes snabba utveckling under 1950-talet ställde stora krav på bostäder och centrala stora tomter blev efterfrågade. Byggmästaren Baltzar Lundström uppvaktade styrelsen för den ekonomiska föreningen och erbjöd ett bra pris för fastigheten stadsäga 413 Va, Malinsbo. Förhandlingar inleddes under 1959 och året därpå sålde föreningen Malinsbo för ett gott pris. Den sista gradgivningen i lokalerna på Malinsbo ägde rum den 24 november 1960.
Efter detta skedde en tvåårig "ökenvandring" där logen höll till i olika temporära lokaler. En tid hade logen sina möten i stora museisalen på Torekällberget. En kort tid var logen på Täljekällaren. Under "ökenvandringen" hade logen beslut från Storlogen att få genomföra sina gradgivningar i Strängnäs hos B 67 Hertig Carl. Från den 9 februari 1961 till 26 april 1962 genomförde logen 6 gradgivningar med egna bröder i B 67 Hertig Carls lokaler. Tio bröder fick invigningsgraden där. Den 9 maj 1963 kunde B 95 Tælghia flytta in i stora och ändamålsenliga lokaler i eget hus på Ängsgatan 7. Lördagen den 19 oktober 1963 hölls den högtidliga invigningen av B 95 Tælghias nya fina lokaler.
Lokalorganet Stockholms Läns & Södertälje Tidning uppmärksammade denna händelse och beskrev rätt utförligt byggnaden som förutom logelokalerna bestod av arton lägenheter. Med all rätt uppmärksammades Övermästaren Sven Tibblin, men även några av de många som medverkat till denna anslående invigning fick komma med i reportaget.
De bröder som besöker logen kan ute i Galleriet beskåda en tavla som föreställer Strängnäs domkyrka och den skänktes till B 95 Tælghia vid ett besök från stiftsstaden av B 67 Hertig Carl. Inne i stora salen hänger förutom kungaparet, Borgmästaren och ExÖvermästaren Jakob Pettersson, den mångårige medlemmen och tidigare ExÖvermästaren Ernst Westerberg. Tavlorna är målade av konstnärinnan Si Grönberger.


Tælghiagåvan
Under åren hade bröderna inom B 95 Tælghia vid flera tillfällen gjort utdebiteringar när någon broder gått ur tiden och sterbhuset behövde ekonomiskt stöd. Vid logemöte i december 1944 föredrog Övermästaren en skrivelse från brodern Folke Widstrand. Denne pläderade för att inrätta en frivillig begravningshjälp som Widstrand ville kalla Tælghiagåvan. De närvarande bröderna fann tanken mycket tilltalande och en arbetsgrupp tillsattes för att bereda frågan. Efter flera turer kunde den vackra tanken få konkret form och i mars 1946 kunde fonden starta med 52 bröder.
Barnfesten
För att i någon mån engagera brödernas familjer beslöt man att den 27 december 1923 anordna en barnfest efter logesammanträdet. Den blev mycket lyckad och har sedan dess så gott som årligen ägt rum med ett stort antal glada och stojande barn som roats och underhållits av engagerade logebröder. Den 25 november 1954 beslöts att den traditionella julfesten ska genomföras i likhet med tidigare år, men med den ändringen att tidpunkten flyttas till trettondagshelgen. Vid flera av barnfesterna har man spelat teaterpjäser. Brodern Joël Eriksson och hans maka Auda var entusiastiskt involverade och de skrev flera pjäser som framfördes på dessa fester.


50-årsjubileet
De nya lokalerna gav B 95 Tælghia ny vind i seglen och logearbetet flöt betydligt bättre än under de besvärliga åren i tillfälliga lokaler. För att ytterligare manifestera sin verksamhet firade logen sitt 40-årsjubileum den 28 november 1963. Arrangörerna hade på ett förnämligt sätt lyckats att variera ingredienserna i högtidligheterna och Övermästaren Sven Tibblin var mer än nöjd. Givetvis hade Storlogen uppmärksammat denna celebra händelse och ställt upp med en värdig och representativ grupp ledd av broder Deputerade Distriktsstorsiren Erik Stark.
I november 1973 var det dags att fira 50-årsjubileum. Det blev en värdig manifestation där B 95 Tælghias medlemmar lade ner mycket arbete på ett rikt program. Lördagen den 24 november samlades Odd Fellowbröder och Rebeckasystrar i Ordenslokalen på Ängsgatan för Högtidsloge. Damerna samlades i Församlingshemmet på Mälargatan. Efteråt var det jubileumshögtid i Sankta Ragnhilds kyrka och dagen avslutades med en stor festmåltid på Trombon i Folkets Hus. Övermästare var Bo-Göran Junel.
Södertälje-Kuriren uppmärksammade evenemanget och skrev "Om man ser en vit flagga med tre röda länkar som emblem vaja på en byggnad, då vet man att här finns en Odd Fellow lokal. De tre länkarna symboliserar Vänskap, Kärlek och Sanning de tre teser som Odd Fellow arbetar för".
B 95 Tælghia överlämnade en gåva på fem tusen kronor till Södertälje Handikappidrottsförening att användas efter föreningens eget önskemål. Hela det högtidliga evenemanget och den efterföljande trevliga middagen finns fotografiskt dokumenterad i ett förnämligt album i logens arkiv.


Seniorklubben
Under våren 1975 bildades även en Odd Fellows seniorklubb i Södertälje. Där träffas äldre bröder, företrädesvis pensionärer under dagtid för att under mindre ceremoniella former ägna sig åt trevlig och stimulerande närvaro där man iakttar Odd Fellows grundsatser. Seniorklubben är för många äldre bröder ett fint sätt att träffa likasinnade och dryfta livets glädjeämnen och problem vid en trevlig lunch, ofta med stimulerande program.