Örebrohuus
Historik

Varför namnet Örebrohuus?

Namnet härrör sig från den ursprungliga fästning som byggdes vid Svartån i Örebro under senare hälften av 1200-talet. Under efterföljande år har fästningen tillbyggts och ombyggts till nuvarande Örebro slott.

Logen N:o 87 Örebrohuus bildades år 1921.

Storsiren W. Laurentz, Stockholm, kom till Örebro i februari 1897 och höll föredrag om Odd Fellows syften och mål inför ett 20-tal örebroare samlade på Stora Hotellet.

Avsikten med Storsirens besök var givetvis att en Odd Fellowklubb skulle bildas i Örebro.
Logen No 15 Carl XIV Johan instituerades den 24 sept 1898
Huvudorsaken till att ytterligare en Odd-Fellowloge bildades i Örebro var en önskan från den befintliga logen Nr 15 Carl XIV Johan att få bilda ett läger i Örebro. Storsiren, br Wilhelm Laurentz, ansåg att innan ett läger fick bildas i Örebro, borde ytterligare en loge finnas i staden.
Därför beslöt bröder från Nr 15 Carl XIV Johan, med ExÖM Jonathan Ekelund i spetsen, att hos Storsiren få tillstånd att bilda en Odd-Fellowklubb för att senare övergå till loge.
Detta bifölls omgående och den 9 maj 1921 konstituerades på stadens rådhus Odd Fellowklubben Örebrohuus.
Detta namn förknippas givetvis med Örebro slott.
Man arbetade energiskt och målmedvetet och intresset var stort. Övergång till loge kunde ske redan samma år.
Storsiren utfärdade fribrev och den 10 december 1921 instituerades vår loge av storsiren Wlihelm Laurenz.
Denna högtid ägde rum i logen Nr 15 Carl XIV Johans lokaler.
Vi, Logen Nr 87 Örebrohuus, började verksamheten med ett medlemsantal på 55 bröder.
Logens första ämbetsmän var:
ÖM  Jonathan Ekelund, Stadsfiskal (ExÖM i Logen nr 15 Carl XIV Johan)
UM  John Björkman, Fängelsedirektör
PS   Robert Kumlien, Stationsinspektör
FS   Patrik Molander, Apotekare
SkM Einar Landtgren, Fängelsedirektör

HISTORIEN OM VÅR SYMBOL: ÖREBROHUUS
Borgar började byggas i Sverige när kungens makt stärktes från slutet av 1200-talet, då Magnus Ladulås var kung 1275-1290.
Borgarna anlades vid viktiga orter i riket, som Stockholm och Nyköping eller vid viktiga farleder, som Stegeborg vid Slätbaken i Söderköpings kommun och i Örebro.
Borgarna var s.k. kastell. Torn och mur bildade ett fort. Muren band alltså ihop torn och hus i borgen.
Till skillnad från äldre fästen var de nya kastellborgarna utrustade för att kunna hysa besättningar, som hade till uppgift att militärt behärska inte bara borgen utan även kringliggande områden.
Örebros centrala läge i det inre av landet gör ett borgbygge här högst naturligt. Borgen var ett tecken på att staten lade stor vikt vid platsens militära och förvaltningsmässiga betydelse. Detta var borgens funktioner, att vara en militär stödjepunkt och samtidigt förvaltningscentrum.
En borg uppfördes med hjälp av de kungliga inkomsterna från det kringliggande området, som därefter fick underhålla borgen och dess besättning. De lokala inkomsterna, dvs.
skatter och böter i form av varor, pengar och tjänster, dirigerades till borgen. Området runt Örebroborgen, dvs. Närke med Noraskog, bildade en särskilt förvaltningsenhet, ett fögderi. Inkomsterna från Örebro slotts fögderi bestod därmed inte bara av pengar, varor och dagsverken utan också av de begärliga produkterna järn från Nora bergslag och stål från Lerbäcks bergslag.
Slottets äldsta del är den kraftiga gråstensringmuren, omkring 7 meter hög. I väster tycks den ha krönts av en yttre skyttegång i trä. Ingången till slottet fanns säkerligen i öster. I nordvästra hörnet har påträffats en spetsbågig portal från en i övrigt försvunnen snedställd byggnad, eventuellt jämngammal med ringmuren.
Efter Gustav Vasas död 1560, ärvde sonen hertig Karl, senare Karl IX, Örebrohus. Närke ingick i hans hertigdöme.
År 1573 inledde han ett stort byggprojekt som förvandlade borgen till ett Vasaslott i renässansstil.
Det stod klart 1627, efter kungens död. Örebro slott fick en likadan plan som övriga försvarsanläggningar vid den här tiden. Fyra runda kanontorn med mellanliggande slottslängor omslöt en rektangulär borggård.
I Örebro anlades praktfulla slottsträdgårdar i norr och öster. Där höll hertig Karl kalkoner. Hertig Karl anlitade de utländska byggmästarna Herkules Mida, Christoffer Pahr och Hans Fleming.

Det föll sig högst naturligt att den nyinstallerade OddFellowklubben skulle anta namnet Örebrohuus, som efter en tid installerades som OddFellowlogen nr 87 Örebrohuus.