Samuel Gustaf Hermelin
Historik

Det var så här det började. Tanken på en Odd-Fellowloge i Norrbotten uppstod först i Piteå, där logen nr 22 Christoffer Jacob Boström instituerades den 24 november år 1900.

Vid detta tillfälle blev garvaren Erik Åström, handlarna Leo Strandberg, N O Strandberg, Abel Strandberg, Paul Paulsson, direktören A J Kyhlén och sågverksägaren A W Brattberg, samtliga från Boden, invigda i Orden. Dessa nämnda påbörjade omedelbart förverkligandet av tanken på en loge i Boden och bildade redan den 5 oktober 1901 en Odd-Fellowklubb som antog namnet Samuel Gustaf Hermelin efter den store industrielle banbrytaren i Norrbotten. Klubben vann kanske inte den stora tillslutning som de banbrytande bröderna gjort sig förhoppning om.

Det gick sakta men år 1903 den 1 augusti blev klubben instituerad som logen Samuel Gustaf Hermelin och erhöll ordningsnumret 31. Institueringen förrättades av dåvarande storsiren Wilhelm Laurentz åtföljd av den samtida storsekreteraren Fredrik Geijer. Samma dag logen instituerades mottogs och invigdes 19 bröder så att vid institueringsdagens slut ägde logen 26 medlemmar. Brödraskaran har under årens lopp vuxit. Redan vid logens 10-årsjubileum fanns 56 medlemmar för att vid 20-årsdagen ha nått upp till 136 bröder. Därefter blev medlemsutvecklingen långsammare.

I dag har logen ca 125 medlemmar. I början av 60-talet hade logen sitt hittills högsta medlemsantal med 234 bröder.  Under de första 25 åren var lokalfrågan ett ständigt bekymmer för logen. De tre första åren var logelokalen inrymd i broder Paul Paulssons fastighet vid Drottninggatan men flyttades den l oktober 1906 till Kungsgatan 10 där logen blev kvar ända till den 30 november 1926 - alltså i jämt 20 år. I och med logens tillväxt blev behovet av större och ändamålsenligare lokaler mer och mer trängande. Förslag om anskaffandet av en egen fastighet hade framförts flera gånger men måste avföras på grund av kostnadsskäl. Men för att kunna realisera planerna på det egna hemmet bildades ändå inom logen en byggnadsförening Hermelin u p a och som fick sina stadgar stadfästa den 9 september 1921. Byggnadsföreningens styrelse lade ned ett intensivt arbete på att fullfölja föreningens syfte att anskaffa en lämplig lokal.

Slutligen yppade sig ett tillfälle att för överkomligt pris förvärva hörnfastigheten Kungsgatan 4 - Fabriksgatan 2. Logelokalens högtidliga invigning ägde rum den 24 november 1926 av dåvarande Storsiren B J:son Bergqvist med biträdd av distriktsdeputerade Storsiren Fernlund och Stormarskalken Stötsberg. Byggnadsföreningens aktier ägdes till största delen av logen.

Föreningens uppgift var att skaffa logen ändamålsenliga och trevliga lokaler till lägsta möjliga kostnad. Sammanfattningsvis torde kunna påstås att byggnadsföreningen så länge den bestod alltid framgångsrikt och förutseende lyckats i sin uppgift. När en förändrad skattelagstiftning för ideella organisationer möjliggjorde för logen att till lägre kostnad än genom sin byggnadsförening klara sin lokalfråga, kunde byggnadsföreningen Hermelin upplösas år 1979. Under årens lopp har fastigheten genomgått många renoverings och reparationsåtgärder som gjort fastighetens tre våningsplan till angenäma lokaler för de verksamheter som äger rum i fastigheten.

Efter att Rebeckalogen nr 24 Nornan bildats blev dessa ägare till 1/3 av fastigheten. Logerna har 2011 fattat ett beslut att bilda en ekonomisk förening som skall äga och sköta fastigheten. Den relativt nyinstituerade Rebeckalogen 109 Cevia blir också delägare och medlem i föreningen. Meningen är att medlemmarna skall kunna fortsätta att träffas i ändamålsenliga och trevliga lokaler.